måndag 4 december 2017

Vinter....



December kom verkligen med kyla.
Helt plötsligt var vi nere på tvåsiffrigt på termometern.
Nu har isen lagt sig, men man ska inte våga sig utpå.
Det är bara en tunn skorpa ännu. 
Nu hör man inga svanar tuta där nere...
Hoppas de funnit öppet vatten någon annan stans.
stenarna ligger fastfrusna i isen...
Ser ut som strandsatta sälar!
 Isen är helt genomskinlig så om det hade varit
möjligt att gå på den så hade jag inte velat gjort
det. Det är skrämmande på nått vis. 
När isen verkligen tjocka till sig kan vi gå över till 
andra sidan. Lättvint när man ska över
till kompisen och fika.
Det är vackert på ett iskallt vis....
Bäst jag står här så hör jag hur det börjar
knäppa, smälla och oinka sig i isen, eller under isen. Oinka är nog det mest beskrivande ord jag kommer på. Ljudet är lite otäckt på nått vis. 
Jag trodde det var isen som började spricka upp.
Men det var tvärt om. Den frös på ännu mera.
Jag hoppade högt i alla fall. 
Mitt frusna paradis.
På den lilla stenpiren ser man
hur vattnet sjunkit medans isen frös.
Stenar med barder... det är vackert.
Alldeles spegelblank is, hela vägen bort 
till änden av sjön.
Efter den här bilden vände jag och gick upp igen.
Då var jag ganska frusen.
Dagen efter var det väldigt dimmigt.
Jag gick för att försöka ta bilder. Men efter en stund 
gav jag upp. Man såg ju inget!
En timme senare var jag ute igen.
Solen sken nu, och dimman drev iväg.
Det var runt en 7-8 minus.
Hade bara en fleecetröja på mig. Mössa och vantar.
Men sånt får inte hindra.
Jag bestämde mig för att gå ner till sjön. 
Iväg över åkern i bilspår som gjorde det lätt att gå.
Stannade och tog några bilder. Så fortsatte jag.
Allt var frostklätt. 
Stod här och lyssnade...
Jodå samma ljud. Det knakade, knäppte och small. Så
kom det oink....så pang....
Man känner sig lite liten där man står.
Tänk om det plötsligt skjuter upp ett
sjöodjur från sjön? Rakt genom
isen?  Fantasin är det inget fel på i alla fall.
Inte kan det finnas moster och odjur här?
Där det är så vackert.
Kände det som jag gick runt i Narnia. 
Man kan inte annat göra än att bara njuta.
Tänk om man kunde göra vykort.....
Skulle någon verkligen vilja köpa dessa kort och 
skicka i posten?
Nä det tror jag inte. Allt går via mail idag....
Men tanken vill inte släppa taget...
Måste fundera på det här.
Hängbjörkarna är lika vackra med blad som i frost.
Jo vi bor vackert.
Dagen idag kom med sol, kyla och frost. Men
jag älskar den här tiden när det är så här.
Får det lov att vata lite sparris?
Solrosen har böjt sig för Kong Vinter, men
är nästan lika förtrollande vacker nu som i full blomst.

Ärtorna som blev kvar... kanske fåglarna tar dem?
ETT äppleträd är grönt ännu...
Eller frostgrönt kanske mera. 
Det står där i full lövskrud, och vill liksom inte släppa
taget på sommar och höst.
Bladen är inte gula, utan gröngula.
Undrar vad det här trädet besitter för krafter egentligen? Men vackert är det.
Jag står under vårt kala äppleträd och ser ner över sjön. Idag var jag inte nere.. Jag hade annat att göra...
Jag tränar! Fast idag blev det bara en fröbehållare.
Tror dem rymmer 3,5 kg var dessa.
Jag får fylla på varje dag... Då kan ni föreställa
er hur mycket fåglar här är.
Mitt vackra paradis.
Sitter och njuter en kopp te nu. Ute är det nästan 14 minus. Månen klättrar på himlen men den har en 
slöja av dis framför sig.
Äter en knäckemacka med ost på.
Hembakat knäckebröd.
Receptet kommer här.
1 påse torrjäst, går bra med färskjäst med.
5 dl kaffe, ljummet.
3 dl äpplemos.
1 nypa salt.
2,5 matsked kanel.
25 gram rumsvarmt smör.
Så några dl vetemjöl och resten rågsikt.
Rör ner det ljumma kaffet i äpplemoset.
Ha det i degbunken där du har vetemjölet, jästen, salt och kanel. Rör runt så allt blandar sig.
Så startar du maskinen, och har i det rumsvarma smöret som du skurit i tärningar. Ha i rågsikt tills du
tycker du fått en deg.
Låt den jäsa en timme.
Så upp med den på bakbord, knåda lite, den är nog ganska
kladdig så ha mera mjöl till hands.
Dela degen i 12 bitar.  Sen kan du välja, 
12 stora bitar eller 24 små.
Jag gjorde små..
Kavlade först ut med vanlig kavel, så körde jag
över degen med kruskaveln. Lyfte över kakan, den ska vara TUNN, på plåt med bakpapper. Naggade och
så in i ugnen som är på 250 grader.
Det går fort att grädda dem, så håll ögonen öppna så
de inte blir brända.
Ta så ut plåten, låt kakorna svalna på galler och
så hängde jag upp dem på en blomsterpinne för
att bli riktigt kalla.
Du kan behöva låta dem torka i ugnen på eftervärmen.
Kakorna kan bli lite mjuka. Men in med dem på 50 grader. Låt dem ligga där tills dem är färdiga och hårda. Du kan behöva känna på dem med jämna mellanrum.  Förvara dem så i en plåtburk.
Så otroligt goda blir dem. 
Pepparkakor gjorde jag i lördags.
Då använde jag mig av
receptet på
Skansens Julpepparkakor. 
Degen innehåller inte kanel, men jag har haft i lite 
i alla fall. Detta recept har jag använt mig av nu i snart 10 år. Älskar det.
Nu ska jag se lite tv en stund.
Sen blir natta tror jag.
Ha en skön kväll vidare ni som orkat läsa hela
vägen hit. Det är bra gjort.
Kram.......






torsdag 30 november 2017

Slut på November.

Ja nu är det bara 31 dagar kvar av 2017.
Vart har året tagit vägen?
Har hänt en del i november.
Jag fick en ny, fin orange och blå mössa. 
Det står Aafk på. För
säkerhetsskull är den stickad med reflexgarn.
Mössan bär jag stolt, för det är MITT fotbollslags
färger och märke. Ålesund.
Hon som gjort den heter Beate. Vi har växt upp 
tillsammans om somrarna i Søvik, som ligger just 
utanför Ålesund.
Tyvärr så får dem spela i Obosligan nästa säsong.
De förlorade sin plats i Tippeligan. Men
det gör inget, jag håller på MITT lag i alla fall.
T-shirten har jag fått från en kvinna i Ålesund,
Hon heter Mariann Kjerstad. Vet inte om vi är
släkt så. Men vi har samma vackra efternamn och det
räcker mycket långt.
Kaffekoppen var jag tvungen av en annan vän att visa, för han trodde inte på mig när jag sa jag skulle
ha en kopp kaffe. 
Ja så ringde det på dörren...
Först var där ingen... SEN...
Jag var snabb att hämta godiset.
Visst har vi söta grannbarn.
Soluppgångar har vi haft.
Här var det isande kallt ute.
Solen försökte hålla undan för den stora
nattskyn som var på väg bort.
Älvorna dansade och försvann.
Jag slängde ihop ett bröd som fantiserade ihop.
Ett kaffebröd.
Jo det blev gott. 
Fåglarna kom som på beställning när
vi fick upp fågelmataren.
Här sitter stilitsen, eller steglits som den heter
på svenska. En färglad liten gynnare.
Kommer i flock.
Väder har vi haft.
Här dansar älvorna iväg upp mot skogen, förbi
grannens hus. Väldans vackert tycker jag.
Här går långdansen över sjön.
Nästan så jag hörde Alvedansen
Så kom den då...
Den första snön den här vintern.
Vackert och stillsamt.
Plötsligt såg en blomvas jag faktiskt glömt.
Men jag kunde inte kasta dem, var tvungen
att ta bilder på dem först.
Tänk att vissna blomster kan vara så vackra.
Det är mina cosmos, eller rosenskära som
var så vackra. 
Blev lite småhungrig en dag.
Vad smakar bättre än en skiva hembakt
bröd med hemkokt blåbärssylt på.
Samt en god kopp kaffe.
Det är faktiskt lyx på nått vis.
Ute är det mörkt på kvällarna nu.
Vi satte upp en ljusslinga längst med väggen
ner mot ladan och bilen.
Blev helt otroligt bra.
Det lyser så vackert. Som ni ser...
Snön ligger.
Har inte gjort någon snögubbe ännu.
Men min stubbesnögubbe får duga.
Två små blåa keramikbitar till ögon, och
ett rött band med hjärta i som rosett. 
Medans snön snöade så bakade jag.
Det blev lussekatter. Med glögg i som degvätska.
Hade saffran som legat i rom sen i november
förra året, hade i det i degen ihop med 2 dl
av den här glöggen. Kan rekomenderas. Blev
så gott kan jag säga.
Igår fyllde jag på frön till fåglarna.
Blev lite förundrad över hur domherren kan veta att
jag har svarta solrosfrön i mataren, inte de randiga som var i blandning till och med den här dagen.
Svarta frön från första dag. Det tog 10 minuter så 
satt dem på backen och åt.
Så fyllde jag upp, med andra solrosfrön. Inte en domherre! Så blev det svarta igen, och gissa vad...
där kom dem. 3 par domherre och domfru.
Någon som vet?
Har de ett luktsinne? Ett sjätte sinne, eller går 
skvallret på bygda?

Gick mig en liten tur idag.
Snön snöade ännu, det knarrade under stövlarna.
Det var stilla ute, inte en bil... Gick
in en bit på vägen mot det gamla bedehuset. 
Allt har den här blågrå färgen. Det här är 
mitt på dagen och ändå blev det aldrig helt ljust.
Postkassa står där, skulle tömma den på
hemvägen. Var bara reklam. Jag saknar brev.
Goa, varma brev, från vänner och familj.
Tänk att sitta med en kopp kaffe, öppna kuvertet och
ta ut brevet och läsa om allt som hänt, ska hända och 
inte hända. Ett riktigt gammaldax brev.
Så det får ni gärna sända mig.
Brev i posten.
När man passerat postkassa på vägen hem så kom
grannen med hunden Oskar. De skulle ut
på en promenad. Var bara 3 minus, ingen blåst och 
ett stilla snöfall, så det var skönt ute.
Utelampan på grannes stabbur lös. Fåglebordet
stod där med mat åt småfåglarna.
Så en sak är säkert, det är 4 hus här på gården.
Alla fyra har fågelmatare. Här går inga fåglar hungriga kan jag säga.
Sista bilden på Nuguren i November.
Isen har börjat krypa ut över vattnet.
Blir det riktigt kallt nu så lägger den sig nog
innan jul. Men den blir inte stark nog att gå ut på.
Sista dagen i november 2017.
Nu är det bara 31 dagar kvar
av det här året. Man sitter och funderar på
vart det har tagit vägen. Året alltså. Känns inte så 
länge sen som det var vår och man
satt på verandan och njöt den första fikan i
vårvärmen, medans den ena flyttfågeln efter den andra anlände och var ivriga efter att få mat i magen.
Nu har dem flugit till värmen igen. De laddar upp för att komma tillbaka om inte allt för många månader.
Men nu, en kopp te, lyssna på lite musik och
bra vara. Säger godnatt.
Kram....





Bakgrund.

Related Posts with Thumbnails